Hoppa över navigering

Exempel på ersättningar

På den här sidan har vi sammanställt typiska exempel på ersättning för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Syftet är att förklara närmare hur ersättningar beviljas och vilka situationer som kan uppstå i processen.

Exemplen är baserade på faktiska situationer, men detaljer och identifierande uppgifter har ändrats.

Ersättning för fingeramputation och menersättning

1. Företagaren skadad i tummen

15.4.2023 renoverade en lantbruksföretagare sin produktionsbyggnad och använde en cirkel för att tillverka utvändiga beklädnadsskivor. Företagarens vänstra hand klämdes mellan cirkelns styrning och stålskyddet och bladet träffade tummen. Företagaren uppsökte akutmottagningen samma dag och den skadade armen opererades.

2. LPA beviljade ersättning för olycksfall

1.5.2023 Företagaren lämnade in en skadeanmälan till LPA. LPA bedömde att en fraktur på vänster tumme och en partiell amputation av pekfingret berättigade till ersättning. Det var en dominant hand, vilket innebär att företagaren var vänsterhänt. LPA ersatte kostnaderna för behandling av skadan och arbetsoförmågan.

3. Bedömning av menersättning om ett år

Exakt ett år efter olyckan bad LPA företagaren att på LPA:s bekostnad träffa en handkirurg för en medicinskt utlåtande om skadans aktuella tillstånd. Utlåtandet används för en bedömning av rätten till ersättning för bestående skada, så kallad menersättning. Du behöver inte separat ansöka om menersättning.

Vad är menersättning?

Menersättning beviljas på grundval av bestående allmänt men som beror på en olycka. Det innebär en nedsatt funktionsförmåga att utföra vardagliga aktiviteter jämfört med en frisk person i samma ålder. Den skadade personens yrke, bostadsort, levnadsförhållanden eller andra individuella omständigheter beaktas inte. Skadan bedöms enligt den av regeringen fastställda invaliditetsklassificering tidigast ett år efter det att skadan uppkom.

4. Bedömning av invaliditetsklassificering

I statsrådets förordning fastställs kriterierna för bedömning av svårighetsgraden av skador på övre extremiteter. Baserat på den behandlande läkarens utlåtande bedömde LPA att den partiella amputationen av företagarens tumme och smärttillståndet motsvarade invaliditetsklass 2.

5. Företagaren överklagade beslutet

Företagaren överklagade beslutet, eftersom han ansåg att de bestående symtomen tillhörde invaliditetsklass 4. Sådana utredningar som skulle ha medfört en ändring i beslutet lämnades inte till LPA. Invaliditetsklass 4 motsvarar förlusten av hela tummen. Till följd av olyckan hade företagaren förlorat spetsen på sin tumme vilket motsvarar invaliditetsklass 2. LPA ansåg att beslutet inte kunde rättas i enlighet med klagomålet och skickade överklagan till Besvärsnämnden för olycksfallsärenden. LPA:s beslut ändrades inte i besvärsinstansen.

Vad är Besvärsnämnden för olycksfallsärenden?

Besvärsnämnden för olycksfallsärenden är en oberoende besvärsinstans som utses av statsrådet och som ska pröva överklaganden av lagstiftningen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar och annan lagstadgad olycksfallsförsäkring. Besvärsnämndens uppgifter, sammansättning och verksamhet fastställs i lag. Vid behov kan du söka ändring i besvärsnämndens beslut hos försäkringsdomstolen.


Omständigheterna kring olyckan bidrog till ersättningen av skadan

1. Företagaren bedrev FÖPL- och LFÖPL-verksamhet

Vid sidan om gårdsverksamheten hade den 35-åriga lantbruksföretagaren också andra turismrelaterade företagsverksamheter. För lantbruksverksamheten hade han en LFöPL-försäkring hos LPA och för turistverksamheten en FöPL-försäkring och en frivillig olycksfallsförsäkring för företagare hos ett annat försäkringsbolag.

2. Företagaren råkade ut för ett olycksfall

En företagare sprang en löprunda för att samtidigt se i vilket tillstånd åkrarna och skogsstigarna som turismföretagets kunder utnyttjade var. Han trampade emellertid i en grop på vägen och skadade fotleden.

3. Företagaren tog reda på vilken försäkring som ska betala ersättningen

Företagaren hade också en olycksfallsförsäkring för fritiden hos LPA. Han ringde LPA för att få veta vilket försäkringsbolag och vilken försäkring han skulle vända sig till i den här situationen. LPA gav anvisning om att göra en skadeanmälan till LPA inom 60 dagar efter olyckan och att även kontakta det bolag som försäkrat FÖPL-arbetet.

4. Olycksfallssektionen behandlade ärendet

Ansökan lämnades till LPA. LPA:s olycksfallssektion sammanträdde för att utreda hur man skulle tolka olyckssituationen.

Vad är Besvärsnämnden för olycksfallsärenden?

Besvärsnämnden för olycksfallsärenden är en oberoende besvärsinstans som utses av statsrådet och som ska pröva överklaganden av lagstiftningen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar och annan lagstadgad olycksfallsförsäkring. Besvärsnämndens uppgifter, sammansättning och verksamhet fastställs i lag. Vid behov kan du söka ändring i besvärsnämndens beslut hos försäkringsdomstolen.

5. Olycksfallssektionen behandlade ärendet

I sitt beslut drog sektionen slutsatsen att huvudsyftet med motionsrundan var den avgörande faktorn i fallet. Kunden tillfrågades och han uppgav att han kanske inte skulle ha tagit en löprunda den dagen, åtminstone inte till den plats där han startade, om det inte hade varit nödvändigt att kontrollera skogsstigarnas skick från första början. Han trodde emellertid att motionsrundan och inspektionen av åkrarna skulle kunna göras på sidan om. Kunden fick ett beslut om att rätten till ersättning i första hand skulle prövas mot det bolag som försäkrat turismverksamheten (FÖPL).


Smärtan i axeln berodde på degeneration, inte på olyckan

1. Företagarens axel gör ont

En 54-årig lantbruksföretagare stod på knä bredvid en kviga när kvigan knuffade till honom och han vacklade. Företagaren tog emot med den med sin vänstra hand för att undvika att ramla till marken. Detta resulterade i att företagarens vänstra axel började göra ont.

2. LPA ersatte arbetsoförmågan och kostnaderna

Smärtan i axeln avtog inte, så företagaren uppsökte läkare. Samma dag skickade företagaren in en skadeanmälan och ett intyg om sjukfrånvaro till LPA. LPA bedömde att stukningen av axeln var en ersättningsgill skada och ersatte arbetsoförmågan samt kostnaderna för läkarbesöket och de läkemedel som skrivits ut under besöket.

3. Fortsatt smärta i axeln

Axeln hade inte läkts när sjukskrivningen var slut. Den behandlande läkaren förlängde sjukskrivningen. Han begärde också en magnetröntgenundersökning av axeln och skickade begäran till LPA. LPA beslutade att bevilja betalningsförbindelsen.

Hur ersätter LPA undersökningskostnaderna?

LPA ersätter kostnaderna för ett läkarbesök som är nödvändigt för att utreda skadan och för en undersökning som utförs eller beordras av läkaren. Syftet med utredningen är att ta reda på om symtomen beror på olyckan eller på någon annan orsak. Undersökningskostnaderna ersätts även om själva skadan i slutändan inte täcks av LPA.

4. Resultaten av magnetröntgenundersökningen tyder inte på någon olycka

Baserat på radiologens utlåtande om magnetröntgenundersökningen bedömde LPA:s sakkunnigläkare att det inte fanns några fynd i axeln till följd av olyckan. På grundval av det här ansåg LPA att olyckan på sin höjd resulterade i en stukad skada som redan ansågs ha läkt. Å andra sidan hade axeln en hel del degenerativa förändringar på grund av sjukdom vilket inte kan täckas av olycksfallsförsäkringen. Dessutom ansågs det sätt på vilket olycksfallsskadan inträffade inte kunna försämra den degenerativa sjukdomen i axeln på ett väsentligt sätt.

5. LPA förkastade fortsatta ersättningar

LPA avslog begäran om ytterligare ersättning eftersom arbetsoförmågan och behovet av sjukvård efter magnetröntgen berodde på en sjukdomsrelaterad orsak och inte på en olycka. Olyckan ansågs inte heller ha förvärrat axelbesvären i någon väsentlig grad. Av de här anledningarna betalades ingen ersättning ut enligt olycksfallsförsäkringssystemet.

6. Kunden överklagade beslutet

Kunden överklagade beslutet eftersom han ansåg att hans axel var frisk och smärtfri före olyckan. Besvärsnämnden för olycksfallsärenden ändrade inte LPA:s beslut.

Ersätter LPA om sjukdomen förvärras till följd av en olycka?

Om en gammal skada eller sjukdom förvärras till följd av ett olycksfall, kan försämringen ersättas i den utsträckning som den anses vara orsakad av olycksfallet. Försämringen kan ersättas även om den gamla sjukdomen eller skadan inte täcks av olycksfallsförsäkringen.

Vid bedömningen av om en gammal skada eller sjukdom förvärrats tas hänsyn till hur olyckan inträffade, skadans svårighetsgrad och om det finns ett tidsmässigt samband mellan försämringen och olyckan. Dessutom tas hänsyn till hur den tidigare skadan, sjukdomen eller vävnadsskadan påverkar försämringen. Ersättning betalas inte om olycksfallet endast i ringa grad har bidragit till att förvärra sjukdomen.

Ersättning för försämring betalas i upp till sex månader efter olyckan. Ersättningen kan fortsätta om det finns en tydlig fördröjning i tillfrisknandet, främst på grund av väntan på behandling eller ett behandlingsalternativ.


Långt dröjsmål med att söka vård

1. Stipendiatens axel gör ont

En stipendiat var i skärgården för att fotografera inför sin kommande utställning den 5.4.2023. Terrängen var ojämn och stipendiaten halkade. Han vacklade, men lyckades hålla sig upprätt genom att ta stöd av ett intilliggande träd med sin högra hand. Hans högra axel skadades till följd av den plötsliga rörelsen.

2. Stipendiaten väntade med att söka läkarvård

Stipendiaten väntade på att axeln skulle läka, men uppsökte slutligen läkare först den 16 juni 2023, mer än två månader efter olyckan.

3. Ersättning betalades inte

Vid läkarbesöket ställdes diagnosen axelvärk. LPA bedömde att smärtan inte längre var orsakad av olyckan i april och förkastade ersättningsansökan. Smärtan i axeln kunde inte längre anses vara ett sannolikt medicinskt orsakssamband med olyckan, eftersom skademekanismen var lindrig och stipendiaten inte hade sökt läkarvård på en lång tid. LPA ersatte emellertid det första läkarbesöket som en undersökningskostnad som hänförde sig till olycksfallsskadan.

Vad är ett sannolikt medicinskt orsakssamband?

Enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar ska den skada eller sjukdom som ska ersättas ha ett sannolikt medicinskt orsakssamband med olycksfallet. Vid bedömning av orsakssamband är de medicinska journaler och behandlingsanteckningar som upprättats av vårdinrättningen av största vikt. Den inledande behandlingen av skadan ska dokumenteras, särskilt det första besöket, distansbesöket eller åtminstone telefonsamtalet i samband med skadan.

En tillförlitlig bedömning är beroende av de observationer och undersökningsresultat av skadans tillstånd som registreras i de officiella sjukjournalerna så snart som möjligt efter olyckan. Ett långt dröjsmål med att söka vård tyder ofta på att skadan inte var allvarligare än en stukning, eftersom det inte fanns något behov av att söka vård.


Företagaren kunde fortsätta arbeta trots yrkessjukdomen

1. En företagshälsovårdsundersökning gav upphov till misstankar om yrkessjukdom

En 49-årig lantbruksföretagare hade en mjölkgård. På gården fanns ca 55 mjölkkor i knytbås. På gården odlades även hö och korn. Företagaren hade genomgått företagshälsovårdens hälskontroll som hade väckt misstankar om en yrkessjukdom, eftersom han alltid led av symtom i de nedre luftvägarna när han vistades i ladugården.

2. Företagaren undersöktes

Företagaren genomgick lungundersökningar vars resultat pekade på astmasymtom. Företagaren skickades till Arbetshälsoinstitutet för ytterligare undersökningar. LPA ersätter undersökningarna vid Arbetshälsoinstitutet när det råder misstanke om yrkessjukdom.

3. Företagaren konstaterades lida av yrkesrelaterad astma

Exponerings- och laboratorietester visade att företagaren är sensibiliserad mot koepitel. Baserat på resultaten av undersökningen och bakgrundsinformationen drogs slutsatsen att företagaren hade yrkesastma orsakad av koepitel.

4. LPA ersatte kostnaderna

Företagaren fick ett positivt beslut om yrkessjukdom från LPA. LPA ersatte företagarens sjukvårdskostnader för astmabehandling, till exempel läkemedel och läkarbesök.

Vad är en yrkessjukdom?

En yrkessjukdom är en sjukdom som sannolikt huvudsakligen orsakas av

  • fysikaliska
  • kemiska eller
  • biologiska

faktorer i arbetet eller i andra arbetsrelaterade förhållanden.

Sjukdomen kan diagnostiseras som en yrkessjukdom på grundval av en medicinsk undersökning där tillräcklig information finns tillgänglig om arbetsförhållandena och den yrkesmässiga exponeringen. Det måste råda ett sannolikt orsakssamband mellan exponering och yrkessjukdom.

5. Företagaren kunde fortsätta arbeta

När den yrkesrelaterade astman konstaterades fick företagaren rådet att använda ett motordrivet andningsskydd så att han kunde fortsätta i sitt nuvarande arbete. En företagare har rätt till yrkesinriktad rehabilitering på grund av yrkesrelaterad astma. LPA ersatte ett motoriserat andningsskydd, filter och lätta andningsskydd som skyddsrehabilitering. Med hjälp av skyddsutrustningen kunde företagaren fortsätta att arbeta.

Vilka åtgärder ersätts som yrkesinriktad rehabilitering?

Enligt lagen har den skadade rätt till ersättning i form av yrkesinriktad rehabilitering för skäliga kostnader för åtgärder som är nödvändiga till följd av skadan för att den skadade, trots de begränsningar som skadan eller sjukdomen medför, ska kunna

  • fortsätta i sitt tidigare arbete eller yrke, eller
  • att övergå till ett annat arbete eller annat yrke där han eller hon kan tjäna sitt huvudsakliga uppehälle.

Ta kontakt

Ring vår kundtjänst 029 435 2650

Skicka skyddad e-post

Sök ombudsmännens kontaktuppgifter

Kontakta Ta hand om bonden

Ge respons

Be oss kontakta dig