De psykiska symtomen hos lantbruksföretagare minskar
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA lät genomföra en undersökning hos Kantar TNS Agri i vilken det utreddes hur lantbruksföretagarna upplever sin arbetshälsa. Enkäten är en fortsättning på barometern om välbefinnande i arbetet som påbörjades 2017. Resultaten visar att det har skett en liten positiv utveckling i lantbruksföretagarnas välbefinnande i arbetet sedan 2017. Lantbruksföretagarna upplever färre psykiska symtom och även stressen har minskat en aning. Hälften av företagarna upplever arbetsglädje och arbetstillfredsställelse i jobbet. Märkbart är att det är de unga företagarna under 40 år som känner mest arbetsglädje.
Färre depressioner
Positivt är att lantbruksföretagarna hela tiden upplever färre psykiska symtom, med undantag av sömnsvårigheter. Särskilt depressionerna har minskat. Upplevelserna av depression är nu på den lägsta nivån sedan 2017. För ett år sedan kände en fjärdedel (25 procent) av respondenterna sig deprimerade eller nedstämda. Nu var motsvarande siffra en dryg femtedel (22 procent).
Även upplevelserna av stress har minskat en aning under de senaste fyra åren. En femtedel (20 procent) av respondenterna uppger att de upplever tämligen mycket eller synnerligen mycket stress. Upplevelserna av stress och psykiska symtom är vanligare på gårdar med produktionsdjur än på spannmåls- och andra växtodlingsgårdar. De är också vanligare på större gårdar och bland yngre företagare under 40 år.
De vanligaste psykiska symtomen var kraftlöshet eller trötthet vilket 44 procent av respondenterna uppgav att de hade haft under den senaste månaden. Vanligast var upplevelsen av trötthet på mjölkboskapsgårdar.
Mer än hälften av lantbruksföretagarna upplever arbetsglädje
Tillfredsställelsen med det egna arbetet har förblivit nästan oförändrad. Ungefär hälften av lantbruksföretagarna (48 procent) känner tillfredsställelse i sitt nuvarande arbete. Tydligt över hälften (53 procent) av respondenterna upplever också arbetsglädje. Märkbart är att det är de unga företagarna under 40 år som känner mest arbetsglädje.
Positivt är att lantbruksföretagarna verkar återhämta sig bättre från belastningar i arbetet än tidigare. Rentav 70 procent av respondenterna upplever att de både återhämtar sig tillräckligt från den belastning som lantbruksarbetet medför och att de kan lösgöra sig tillräckligt från arbetet på gården under sin fritid.
Lantbruksföretagarnas bedömningar av sin arbetsförmåga har förbättrats en aning sedan 2017. Den upplevda arbetsförmågan låg på 7,2 (2017:7,0). Lantbruksföretagarna upplever sin arbetsfömåga vara lägre jämfört med andra yrkesgrupper. Detta torde bland annat bero på det fysiskt tunga arbetet och olycksfallsrisken. Av respondenterna uppger rentav 45 procent att de också har varit tvungna att arbeta medan de varit sjuka vilket är oroväckande med tanke på olycksfallsrisken och återhämtningen.
Trots bättre resultat behövs fortfarande stödåtgärder för arbetsförmågan
– Jag vågar hoppas att barometerns positiva resultat visar på att man har haft mod att söka hjälp i ett tidigt skede. Projektet Ta hand om bonden till exempel hjälper i sådana situationer. Enligt en nyligen avslutad licentiatundersökning har projektåtgärderna varit tämligen effektiva och de har tydligt förbättrat arbetsförmågan, konstaterar Pirjo Saari som leder teamet för arbetsförmåga vid LPA.
Trots att resultaten i undersökningen inom flera områden har förbättrats finns det fortfarande mycket som måste utvecklas inom det förebyggande arbetet och tjänsterna.
– Den psykiska belastningen befinner sig fortfarande på en tämligen hög nivå jämfört med tidigare undersökningar om lantbruksföretagarna. Lantbruksföretagarnas bedömning av arbetsförmågan är också sämre än bland andra förvärvsarbetande. Till följd av detta är invalidpensionering bland lantbruksföretagarna vanligare än hos andra yrkesgrupper i genomsnitt. Det finns alltså mycket som måste göras när det gäller tjänsterna som främjar arbetsförmågan, konstaterar Saari.
Med hjälp av barometern utvecklas tjänster för välbefinnande
Informationen som den årliga undersökningen ger bidrar till att utveckla effektiva och kundorienterade tjänster som stöder arbetshälsan och arbetsförmågan.
– För att minska risken som våra kunders arbetsförmåga utsätts för och för att utveckla våra tjänster som stöder detta syfte behöver vi kunskap om hur lantbruksföretagarnas arbetshälsa ser ut, förtydligar Saari.
Enkäten genomfördes som webbenkät och ingick i undersökningen om lantbruksgårdarnas utvecklingsprognoser som Kantar TNS Agri genomförde. Det kom in sammanlagt 4 457 svar i enkäten. Materialet viktades för att motsvara lantbruksstrukturen i Finland i enlighet med produktionsinriktning, område och gårdsstorlek. Av respondenterna representerade 978 mjölkboskapsgårdar, 175 svingårdar, 1 375 spannmålsodlingen, 763 annan växtodling och 605 andra produktionsriktningar.
Närmare information om resultaten: teamledaren för LPA:s arbetshälsoteam:
Pirjo Saari, tfn 0400 341 390, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA
Närmare information om undersökningen:
forskningschef, Reijo Pirttijärvi, tfn 040 865 2363, Kantar TNS Agri
